Incitatus sum …

Uppmuntrad blev jag av Libby från London att visa mina ”fem finaste loppmarknadsfynd”. Visade sig vara svårare än jag trodde, då jag de senaste åren i rask takt har gjort mig av med åtskilliga loppmarknadsfynd.

Men okej. Denna amatörkamera av det östtyska märket Certo-phot är visserligen inköpt i en fotoaffär i Berlin men den kunde lika gärna ha varit ett fynd från någon loppmarknad på Stora Torget i Linköping eller funnen i någon second-handbutik i samma stad – som dessa butiker såg ut kring senaste sekelskiftet. Priset för en trevlig amatörkamera brukade ligga på mellan 10 och 50 kr.

Certo-phot är som sagt tillverkad i DDR, åldern är tidigt sextiotal, och kameran laddas med rullfilm spole 120, som med lite envishet fortfarande går att få tag på. Har inte riktigt samma kultvärde som plastkameran Diana, men tar precis lika dåliga bilder (vilket är målet för en egendomlig subkultur inom nutida experimentell fotografi, benämnd lomography efter den ryska amatörkameran Lomo).

Vi stannar i vårt transbaltiska broderland och finner där en Arithmometer, eller räknesnurra, av fabrikat Original-Odhner.  Jodå, det var i Sankt Petersburg värmlänningen Willgodt Theophil Odhner började tillverka den världsberömda räknesnurran år 1874. Tillägget Original fick den när det ursprungliga patentet hade gått ut och marknaden översvämmades av liknande produkter som Lipsia, Brunsviga, Thales eller den svenska Facit.

1917 fick Odhner i all hast lämna sin ryska fabrik – bland annat det stora lagret av färdiga maskiner och reservdelar. Samtidigt som Odhner startade på nytt i Göteborg fortsatte tillverkningen av räknesnurror vid den ryska fabriken – till en början under namnet Odhner men så småningom under namnet Felix (efter den ökände polischefen Feliks Dzerzjinskij).

Odhner 22302 är tillverkad omkring 1914 och övergick i Tusses ägo när han bytte bort ett mosaikbord i en välkänd butik på Roslagsgatan våren 2001. Pris 50 kronor (för mosaikbordet).

Trogna bloggläsare vet att Tusse gärna bygger allt från stansapparater till järnvägskatedraler i Meccano och liknande metallbygglådor med en halv tum mellan 4-millimetershålen (=5/32 tum). Systemet uppfanns för 100 år sedan av den viktorianske bokhållaren Frank Hornby i Liverpool och gav, liksom Odhner när patentet hade gått ut, upphov till en mängd kopior som tyska Märklin, ryska Junost och svenska Teknik.

Ortodoxa Meccanobyggare, som menar att det räcker med de elementära delarna remsan, vinkelskenan, axeln och hjulet (samt naturligtvis skruvar och muttrar) har en tendens att fnysa åt senare tiders specialtillbehör som pajtrattar och vävskedskrokar – men det är å andra sidan just sådana detaljer som intresserar dagens samlare

bland annat Tusse som fann denna grävskopa i en hög osorterat Meccano från 1920-talet!

PS: Pajtrattar? Jag menar naturligtvis fartygsskorstenar!

Antingen älskar man dem eller hatar man dem – schwarzwalduren med tavla av pressad mässing eller pinchbeck (”en guldliknande mässingslegering med hög halt av koppar” enligt tidskriften Antikvärlden). Samma material är det för övrigt också i de tavlor som brukar pryda framsidan på de franska Comtoiseuren.

Medan la Comtoise har ett lika bastant som spatiöst järnverk, lätt att sätta samman och lätt att komma åt, har Schwarzwalduren från motsvarande epok (1870-1914) små och kompakta verk med detaljer av trä – som lätt blir igensatta av damm och smuts och inte hör till antikurmakarnas favoriter.

Ovanstående schwarzwaldur låg i en pappkartong bland husgeråd och serietidningar på ett landsvägsloppis på Södertörn sommaren 2002 och blev Tusses för bara 50 kr.

Tonsättaren Frédéric Chopin fyller 200 år i år, vilket ger oss tillfälle att uppmärksamma hans väninna Aurore Dupin, som dock är mera känd under sin manliga pseudonym George Sand. Läs mer om henne under vidstående länk.

och så sent som 1981 kunde man hitta en tidig upplaga av hennes verk för en spottstyver (6 band för 70 kr) på Olins Antikvariat i Lund, som då fortfarande låg kvar på Klostergatan. Eller kanske rent av originalupplagan, ty det råder en viss oklarhet om ”Consuelo” utkom första gången 1842, eller om det var 1843.