Jo men visst …

gramlabel

har Kattlandet sin egen nationalsång (även om den, enligt etiketten, sjungs av en keton i Björnokattlandets huvudstad!)

Tack till den legendariske skivsamlaren Knud Hegermann-Lindencrone, Köpenhamn 1942!

6 kommentarer till “Jo men visst …”

  1. Anna Kraxenberg säger:

    Ljudfilen, har du den också kanske?
    judofil som jag är hmhm

  2. Kanke på en dammig lackskiva i djupet av Kattländska nationalarkivet för ljud, bild och form?
    Vill i nte gräva för djupt där, vete f*n vad som kommer upp då!

  3. Anna Kraxenberg säger:

    Hur står det till med Tusses dator? Jag hörde på omvägar att den fått virus och måste ta lavemang./magpumpas/gurgla halsen.
    Vi hälsar till Tusse och vinkar glatt under tiden.
    Anna Krax

  4. Tusse inloggad igen, hälsar tillbaka!

  5. Staffan H säger:

    Stiligt skivmärke, även om en eller annan audiofil skulle börja mumla om etikettsbrott. Marknaden var väl inte så stor, så det märket har kanske gått upp i någon av de multinationella skivbolagen eller upphört med verksamheten. De är isåfall inte ensamma om att ha den vägen vandrat. Aldrig har så få haft Sonora att tacka för så mycket (Gits Olsson).

  6. Det finns fler egendomligheter, t.ex. skivans serienummer där siffran 8 antyder skandinaviskt ursprung. Ett solklart fall av etikettsbrott ja!

Lämna ett svar